• Jesper Andersson

Planen bakom investeringen i högintressanta Sprint Bioscience!

Läkemedelsutveckling är naturligt förenat med enorma finansiella risker. Det är av dess natur. Likaså är potentialen i läkemedelsutveckling enorm om det faktiskt tar sig hela vägen genom de olika faserna från preklinik till Fas 3 och ut på marknaden. På börsen finns det otalet stora läkemedelsbolag som har gått igenom denna resa och idag är stora giganter som tjänar riktigt bra med pengar. Självklart är detta en potential som lockar samtidigt som det finns en möjlighet att faktiskt göra riktigt nytta för patienter.


Utifrån det jag läst mig till så har de större drakarna alltmer dragit ned på sin tidiga utveckling. Istället licensierar de in de mest lovande projekten på marknaden alternativt köper upp de bolag som tagit fram de mest spännande kandidaterna. Det är spridda skurar när affärerna når i hamn. En del projekt är så långt framme som i Fas 3 ute i klinikerna innan ett avtal sluts och läkemedelskandidaten kan tas över av en större spelare för att nå ut med det på marknaden.


Hårdraget går det att säga att för varje steg en läkemedelskandidat tar framåt, så minskar risken för att det ska stupa på vägen. Och här ska man ha respekt. Det är många, med betoning på många, kandidater som stupar på resans gång. Antingen för att de så småningom inte visar sig vara effektiva eller gör det de ska, alternativt att de medför säkerhetsrisker för patienten. Det här är ju bra, att de olika fasernas undersökningar har tydliga mätpunkter som behöver nås är en förutsättning för att läkemedlet väl ute på marknaden ska kunna användas med tydligt syfte och hög säkerhet. Men det medför stora risker för bolaget och dess ägare.


Jag har ägt tre utvecklingsbolag tidigare. Dessa är Kancera, Asarina Pharma samt Redwood Pharma. Gemensamt för dem alla är att de har ett fåtal kandidater som de utvecklar. Gemensamt för dem alla är att de är i ständigt behov av kapital på grund av hög burnrate utan kassaflöden in i verksamheten. Gemensamt för dem alla är också att deras potentiella intjäning ligger år fram i tiden. Slutligen: ingen vet om deras kandidater kommer att röna några som helst kommersiella framgångar och därmed potential att betala tillbaka aktieägarna för sina satsade pengar.


Det här är ingen onormal sits för ett läkemedelsutvecklingsbolag och både bolagsrisken och den finansiella risken är ständigt närvarande. Min egen relativt korta men oerhört intensiva upplevelse bakom de tre bolagen jag nämnde innehöll i princip allt som kan höra förhoppningsbolag till; kursrusningar, ras från ingenting, spekulationer efter framgångsrika studier, uteblivna avtal som alla hoppades på, med mera. Sägas ska att det minst sagt medförde en oerhörd respekt för att investera i den här sektorn. En respekt som gjort att jag helt hållit mig borta. Fram tills nu.


Problemet jag hela tiden levt med är att jag varken är kemist eller biolog (eller något däremellan, hey hey, jag är bara butiksknegare) och därmed har jag varken kunnat bedöma enskilda kandidaters sannolikhet av att faktiskt ta sig genom den riskfyllda resan genom klinik, eller förstå hur mycket pengar resan eventuell kan komma att kosta.


Medan enskilda läkemedelskandidaters verkan och effektivitet är något jag fortsatt behöver luta mig tillbaka mot andra analyser och presentationer på, så har ändå Sprint Bioscience en affärsmodell som jag anser vara mycket tydlig och enkel. De ska fylla gapet som uppstått efter att allt fler stora bolag lagt ner sin tidiga utveckling, och därmed serva de bolag som har musklerna att driva projekten genom utvecklingens alla faser med högkvalitativa kandidater fram till preklinik innan licensavtal ska ingås. Och här har Sprint visat sig vara mycket lovande med ett 100% track reckord av att licensiera ut de kandidater som de upptäckt och drivit fram till preklinik. I skrivande stund är de tre stycken och avtalen har ett sammanlagt värde av närmare 6 miljarder kronor (747 miljoner dollar) exklusive royalties.


Problematiken med denna affärsmodell, vad jag förstått, är att avtalen är baktunga. Det vill säga de milstolpar som Sprint kan få betalt för under utvecklingens gång är väldigt små till en början, medan de växer avsevärt i storlek ju längre de tas i sin utveckling. Trots bolagets tre kandidater nått avtal, så är summan bolaget fått från dessa förhållandevis små, och kompenserar knappast för att göra bolaget kassaflödespositivt på längre sikt. Affärsmodellen bygger på att licenstagarna aktivt utvecklar Sprints kandidater vidare, vilket gör att varje licenstagarna blir intressanta att analysera. Har dessa bolag musklerna att driva igenom utvecklingen hela vägen, eller vad kommer krävas för att Sprints kunder ska göra de resultat som sedan ska spilla tillbaka på Sprint?


Ur en optimistisk synvinkel så är det inte svårt att bli intresserad av en sådan här affärsmodell. Jag låter denna presentation av VD Erik Kinman tala sitt tydliga språk (länk). Tillsammans med de kandidater som bolaget än så länge fortfarande utvecklar och inte har ingått licensavtal med, så blir de potentiella intäktsströmmarna riktigt häftiga i takt med att de drivs parallellt och tar sig närmre marknaden. Dessutom är utvecklingen i Fas 1, 2 och 3 generellt dyr, och de blir bara dyrare ju längre de tar sig i faserna. Detta är en kostnad Sprint för nuvarande helt står utanför, utan de kan koncentrera sig på att utveckla högkvalitativa läkemedelskandidater som kan vara av intresse från de större bolagen att ta in i klinik.


För min egen del så landar beslutet att investera i Sprint Bioscience i främst två saker. Jag gillar potentialen i läkemedelsutveckling, och Sprints strategi med att utveckla läkemedel fram till preklinik gör att ägarna enbart behöver stå för en fraktion av utvecklingskostnaden samtidigt som detta ger bolaget möjligheter att få många "skott på mål" genom att ta fram många och högkvalitativa kandidater som kan drivas parallellt. För mig som inte har stenkoll på hur den här typen av biologi fungerar så är det en klar riskspridare. Det är mer eller mindre 100% sannolikhet att flera av de kandidater Sprint tar fram kommer att stupa på vägen fram till marknaden. Det är en respekt som måste finnas med. Men har man flera chanser så ökar också sannolikheten att det någon gång blir riktigt rätt.


Men hur ska investeringen ses, och när kan det tänkas komma resultat? Bolagets finansiella ställning är per rapportdatum (den inkom idag och läses här) stark och bolaget har finansiering för det närmaste året trots att man utökar utvecklingsytan och personalstyrkan. Det är ett styrkebesked. Dessutom är bolaget optimistiskt om att en eller flera av de utlicensierade projekten kan starta i klinik under 2023. Jag väntar mig personligen att minst en kapitalinjektion till kommer att behövas innan bolaget etablerat så pass stabila intäktsströmmar att den finansiella överlevnaden är ett minne blott. Men med tanke på att bolaget inte väntar sig att deras licenstagare når kliniken förrän 2023 så blir det relevant att fråga sig vad som kan hända under 2022. Bolaget har två projekt som marknadsförs aktivt, samt ett tredje på gång. Det är också sannolikt att bolaget har fler projekt på gång som inte tillkännagivits marknaden på grund av deras osäkra överlevnad. Bolaget har som mål att skriva ett licensavtal per år och skulle denna målsättning nås så kommer minst ett av bolagets marknadsförda projekt att byta ägare under året. Det kommer att ge ytterligare finansiell stabilitet i arbetet framåt i jakten på de riktigt stora intäkterna.


Positivt för Sprint Bioscience är att man dessutom har tydliga huvudägare bakom i investmentbolaget First venture. Även grundarna äger mycket aktier även om deras innehav spätts ut med åren. Positivt är även att år 2021:s nytillträdde VD köpte 100 000 aktier samt att styrelseordförande Björn Sjöstrand också gick in som en av bolagets större ägare. Det finns alltså en hel del incitament för att göra detta bra.


För min egen del så innebär detta ett antal saker:

- Luta mig tillbaka och vänta. Den här potentiella avkastningen är några år bort vilket gör att tålamod är en dygd som måste anammas. Det ger mig också möjlighet att under lång tid köpa mycket aktier innan den utväxlingen ska komma.

- Ha läkemedelsutvecklingens risker i bakhuvudet. Alla nyheter som rör Sprint Bioscience kommer inte att vara av positiv karaktär. Fokus här gäller att sondera den informationen som kommer och avgöra om de viktiga parametrarna fortfarande är intakta.

- Ha ständig koll på kassan för det är trots allt den som avgör hur mycket tid bolaget har på sig att göra det de vill.

- Läs på! Det här är inget jag kommer att förstå över en natt, utan vill jag ha gett mig riktigt goda möjligheter att förstå den här investeringen så förutsätter det att jag läser mig till varför bolagens projekt anses intressanta samt hur bolagets licenstagare tar sig framåt.


Utöver att det börjar kännas som att Sprint Bioscience kan göra sällskap med Spiffbet och Gaming Corps i min portfölj, så har S2 medical till sist fått ge vika. Det som har tagit plats är istället QBank och Bioextrax. Huruvida det blir fler inlägg om dem i närtid återstår att se och det är absolut inte klart att de har en plats i portföljen. Men att Sprint Bioscience har det får jag nästan säga är klart, med den vanliga disclaimern att saker kan hända på vägen.


Portföljen börjar alltså att ta sig så sakteliga, även om det fortfarande är en aning ledsamt att se att dess värde sjunkit drastiskt.


Nåja, det är bara att borra vidare, och den här kontinuerliga investeringen i Sprint är förhoppningsvis ett steg på vägen.


Tills nästa inlägg, ha dé!


/Jeppe