• Jesper Andersson

När går det att vänta sig nya framsteg i Sprint Bioscience?

Målet från ledning och VD är tydligt: med sin unika strategi ska bolaget bli lönsamt inom en förutsebar framtid. Det är sällan en sådan målsättning yttras i ett biotech-bolag med sådan tonvikt på just det målet. Med nämnda strategi om att bygga en portfölj av tidigt utlicensierade läkemedelsprojekt till större bolag som kan driva utvecklingen framåt och ge både milstolpebetalningar och royalties, så är det inte konstigt att det låter både attraktivt och fullt nåbart.


Men läkemedelsutveckling är läkemedelsutveckling. Man vet aldrig riktigt vart det kan ta vägen. Om inte annat finns det flertalet exempel på aktier noterade på de svenska börserna som visat enorma ras och dryga, dyra utvecklingstider. Det skulle till och med vara värt att gå så långt som att säga att utan spetskompetens inom området så är det som att spela roulette med sin investering. Oncopeptides, Oncozenge, Asarina med flera har alla haft extremt lovande kandidater som drivits långt fram i utvecklingen och uppnått imponerande börsvärden, men där de inte nått hela vägen fram så har dess värden demolerats även om verksamheten fortfarande existerar. Risken att investera i den här sektorn har skyhög potential, men det kommer också till en markant risk.


I samband med att Erik Kinnman och Björn Sjöstrand (Intervacc) kom in i bolaget som VD respektive styrelseordförande förra året så har bolaget valt att accelerera strategin och växa bolagets ytor och personalstyrka. Något som fortfarande pågår. Kort sammanfattat ökar kostnaderna med 20% medan effektiviteten beräknas öka med 50%. Från att kunna ta fram ett läkemedelsprojekt per år så ökar den siffran till att kunna mäkta med 1,5 per år. Det låter inte som speciellt mycket, men följande bild får tala för vad detta kan ha för påverkan:


Notera att flertalet ulicensierade projekt på sikt gör en enorm skillnad i potentiella milstolpebetalningar. Ju längre ett projekt dessutom drivs i utvecklingen, desto större blir även milstolpebetalningarna. Värt att notera i nedanstående bild är att kostnaderna för utvecklingen vanligtvis upphör där färgen blå tar vid. Detta då Sprint vanligtvis inte bedriver sin utveckling i vare sig klinik eller den fortsatta prekliniska utvecklingen innan det kan gå in i klinik. Detta bidrar till en markant lägre initial investering från bolagets sida.



Det som det går att luta sig tillbaka på är att de fyra kandidater som bolaget tagit fram historiskt samtliga blivit utlicensierade (varav Bayer-projektet är avslutat då målen inte uppnåddes när det inlicensierande bolaget drev det framåt). Det betyder alltså att både Petra01, Nash och VPS34:s utveckling fortfarande drivs framåt hos de bolag som valt att licensiera in dem i sina egna portföljer.


Dessutom återfinns både DISA, NIMA och VADA aktivt ligger ute till försäljning och marknadsföring. Det är att vänta sig att det pågår utveckling av, för marknaden, ännu ej kända projekt. Bolaget har också genomfört medverkan på ett antal partnering- konferenser under året där den näst på tur kommande är Nordic Life Science Days i September.


Även om Sprint Bioscience har en markant annorlunda affärsmodell gentemot de flesta andra företag inom samma sektor som mer eller mindre drar sina projekt genom de olika faserna för att sedan, potentiellt, nå en stor exit, så kvarstår ändå branschens risker. Man ska inte underskatta tidens betydelse för den här typen av verksamhet. Både gällande att projekten tar lång tid och att detta medför kostnader. Sprint Bioscience är beroende av att kunna ta fram nya projekt som håller hög konkurrenskraft gentemot marknaden. Där talar trenden för bolaget, då många större drakar inom läkemedel minskat ned sin egen prekliniska utveckling till förmån för att scouta av de mest lovande kandidaterna som utvecklas av mindre bolag. Och som sagt, av de projekt man tagit fram så är 100% av dem utlicensierade, vilket är ett styrkebesked av rang.


Att sälja sina kandidater är en oerhört viktig milstolpe då det öppnar upp för att läkemedlet eventuellt ska nå den fantastiska resa som senaste bilden visade. Däremot är de första betalningarna, i denna branschens mått mätt, mest att se som kaffepengar. Det ger ytterligare uthållighet i utvecklingen, samtidigt innebär detta inte att bolaget når ett stabilt, positivt kassaflöde. Detta uppnås när fler projekt når utlicensiering samt att deras utveckling fortsatt bedrivs hos de inlicensierande aktörerna. Där har Sprint fortsatt en del bevisbörda, även om det har betalats in för små milstolpar, men än så länge är varken NASH, Petra01 eller VPS34 i klinik.


Så frågan man bör ställa sig kring bolagets case är huruvida de frön som nu planteras kommer kunna leda fram till det stora målet om att bli lönsamma. Jag har personligen inte uteslutit att det kan komma att behövas ytterligare kapitalinjektioner från aktiemarknaden innan denna vision nås, men jag är positiv till att det faktiskt kommer nås. Jag skrev i ett tidigare inlägg om att jag tyckte att det fanns fog för att tro att det låg milstolpebetalningar i luften från något av projekten, men där visade det sig att Sprint själva gick in för att stötta LG Chem i den initialt tidiga utvecklingen av NASH-projektet. Efter att ha läst nämnda pressmeddelande så ligger denna milstolpe sannolikt minst ett år bort om utfallet blir positivt. Petra01 är det projekt som ligger absolut närmst klinik och Fas1- studie vilket också är det projekt som har potential att på kort sikt visa en större värdeutveckling. Det är inte omöjligt att att projektet går in i klinik redan 2023. VPS34 är fortfarande relativt färskt utlicensierat och att prognosticera något här som den lekman jag är ligger inte för mig.


Det är sammantaget så att eventuella milstolpar ligger framåt i tiden. Men det är som sagt inte bara där som Sprint kan tjäna sina pengar. De tjänar också pengar på att sälja sina nya kandidater och där är det lätt att vara en aning mer hoppfull. Även om de tre tidigare utlicensierade projekten har tagit tid sälja så är de sålda, och Sprint har ytterligare tre nyare projekt som kan säljas och inbringa pengar till bolaget. Tittar man historiskt så är de följande månaderna på sensommaren/hösten också högintressanta. Dels har de kontakter som initierats på konferenserna tidigare under året managerats och både säljare och köpare bör ha en någorlunda klar bild över vart man står för någonstans. NASH- samarbetet med LG chem inleddes redan i Mars 2019, men det var främst på sommaren som de verkliga bevisen för projektets framfart uppenbarade sig. Petra01- projektet utlicensierades i juli 2016 medan den därefter har bytt händer. VPS34 utlicensierade 2021 i augusti efter att ha legat ute till försäljning i ett antal år.


Som brukligt vid sådan här verksamhet så är det förenligt med hög risk att vänta sig utveckling i alltför snabb takt. Det jag lutar mig tillbaka på är att av de projekt man tagit fram har alla sålts. Den utveckling som nu behöver följas är om bolaget fortsatt är duktiga på att ta fram attraktiva projekt för de större bolagen. Dessutom behöver utvecklingen fortsättningsvis följa upp i de bolag som har tagit in projekten. De behöver drivas framåt även av dem. Detta är, såklart, information som är svår att få fram, men jag får ändå anse att rapporterna hittills gett en bra bild av vart respektive projekt står för någonstans.


Kommer det hända något av finansiellt värde under resterande 2022? Svårt att sia om. Min förhoppning står i sådana fall till att bolaget lyckas utlicensiera något av de tre projekten som återfinns i den egna portföljen. Samtidigt ska man vara medveten om att bolagets expansion än så länge inte gett avtryck. På lång sikt så är Sprint Bioscience ändå ett ohyggligt intressant alternativ om man vill ha exponering mot den potential och risk som denna bransch innehar.


Tills nästa inlägg, ha dé!


/Jeppe