• Jesper Andersson

"Index har inget omdöme"

Citatet är direkt taget från ett avsnitt ur EFN Marknad och kommer från ingen mindre än Svolders VD Ulf Hedlund. Indexfonder har blivit omåttligt populärt och med all rätt. Det finns en anledning till att Warren Buffet menar att för en stor del av sparare så är ett brett index det bästa som går att investera i. Det går också ihop med de tidigare citaten om att den viktigaste regeln är att aldrig förlora stora pengar, samt att regel nummer två aldrig är att glömma regel nummer två. För många ses så kallad "stockpicking" helt enkelt inte som rätt väg att gå om man vill se sina pengar växa. Statistiken talar dessutom för denna typ av tes då en väldigt stor majoritet inte slår index över tid. Det kan till och med ses som omöjligt att göra det.


Passiv förvaltning går alltså att anse som mantrat för gängse småsparare. Det finns å andra sidan gott om argument för att gå djupare i denna fråga. Är passiv förvaltning så överlägsen aktiv förvaltning som det ofta vill framstå som?


Det här får mig att gå igång varje gång jag hör det och är anledningen till denna korta och aningen raljerande blogg. Personligen är min egna ståndpunkt att passiv förvaltning skulle döda glädjen i att ens hålla på med börs och sparande. Här lägger man inte ens sina pengar för förvaltning i kött och blod, utan ger dem enbart till en dator. En dator som inte tar hänsyn till mer än de siffror den är programmerad att följa för sitt index. Därmed utlämnas alla mjuka värden från leken. Och där kan det vara bra att gå till botten varifrån värdet kan skapas; jo, hos bolagen och de människor som arbetar på bolaget. De är inte siffror.


Det finns en paradox det här kan hamna i. Ju mer kapital som flödar till passiv förvaltning, desto mer urholkas det aktiva förvaltandet. Ägandet går alltså mer till att bli passivt. En relevant frågeställning blir således: vad händer när för mycket ägande blir passivt, alltså om stora procentandelar av företagets ägare inte ens vet om att de äger det? Vem är det då till slut som styr företaget och vem är det som pekar ut riktningen vart det ska ta sig?


Det finns en problematik i att index inte tar något som helst i beaktande av vart börsen står, om värderingarna på indexets bolag är skyhöga och bortom alla rimligheters gränser. Om det är något som Corona-kraschen kan påminna om så är det att de överdrivna rörelserna kan åtminstone delvis härledas till indexfonder. Medan exempelvis investmentbolag och förvaltare kan agera utefter bästa omdöme och förutsättningar för rådande situation, så är indexfonder helt utlämnade till sina algoritmer. Visst, aktivt förvaltade fonder kan påverkas av utflöden och inflöden och därmed bli tvingade att sälja av aktier i en dålig marknad, men där återfinns ändå en person som tar aktiva val. Index följer enbart trender och kommer att agera därefter.


Det finns självfallet stora risker med aktiv förvaltning och det är sannolikt så att ju mer man går mot aktiv förvaltning, desto mer egen tid behöver läggas på att skapa sig en bild av vilka det är som står bakom fonden och hur de går tillväga. Alternativt får man som sparare sätta sig in i de enskilda företagen om de ska direktägas. Skräckexempel finns på fonder som utgett sig för att vara aktivt förvaltade, men som sedan haft så mycket pekpinnar att följa att fonden följt sitt index ändå trots att spararen betalat högre avgift för att få ta del av spetskompetensen aktiv förvaltning ska innebära.


En rent personlig reflektion är också (och det kommer enbart från att jag är enormt tjurig, envis och tävlingsinriktad) att det ofta ska framstå som att det är omöjligt att slå index. Bara där har man som sparare satt gränser för att man helt enkelt inte kan ses vara bättre än snittet. Och skulle man råka nå över snittet så tillskrivs det gärna tur, inte skicklighet.


Indexfonder har mycket positivt med sig. För många småsparare är sannolikt index i alla fall en väg som är rätt att gå, framförallt för den som inte vill lägga ner tid på sitt sparande utan endast få det att rulla. Men det är långtifrån den enda vägen att ta och man gör sig sannolikt en otjänst genom att låta indexfonder sitta på någon typ av piedestal och att se indexfonder som det enda rationella - för det är inte rationellt!


/Jeppe